Zeitgeist Black Lager

Lördag eftermiddag kan man spendera på så många sätt. En favorit nuförtiden är hemma med en god öl och lite bra musik. Till en öl som Zeitgeist Black Lager kan man ju tycka att Levellers skiva som heter just Zeitgeist borde passa. Det gör den säkert också, men idag lyssnar jag på Live istället. Ganska lättsmält men de sticker ändå ut från mängden. Lite som en svart lageröl.

Tillverkare: BrewDog
Härkomst: Skottland
Styrka: 4,9 % Vol.
Sort: Svart lager
Systembolagets varunr: 1578

Så kommer vi då till ölen. När jag häller upp den skummar den knappt alls. Den ser nästan avslagen ut med sitt skum som bara reser sig ett par millimeter och sen snabbt sjunker ner till lite bleka rester ovanpå den annars svarta ytan. Lager brukar ju oftast ha mer kolsyra än en stout, men här är det gränsfall.

Doften är mild och bjuder på en del sötma, lite brända toner och en aning kaffe. En lite metallisk ton som inte är helt angenäm finns där också.

Smakmässigt är det en ganska trevlig lageröl som får lite extra genomslag tack vare de rostade malttonerna. Men efter den första smak-"explosionen" är det en ganska vattnig känsla som utbreder sig. Lite som om man hade tagit en fyllig stout eller porter och blandat med en billig lager. Missförstå mig gärna rätt här, det gör inte ölen dålig. Det är ju trots allt en svart lager vi har att göra med och inte en stout eller porter. Alltså är det ok att den är mildare och mer lättdrucken. Men den kunde gott ha bjudit på en kraftigare maltighet och lite mer trevliga humletoner i eftersmaken.

Zeitgeist Black Lager: 6/10

Öllista från Systembolagets "små partier"

Jag satt häromdagen och tittade igenom bolagets lista över "små partier" öl. Där fanns en del intressanta saker, så jag sammanställde en lista på de jag överväger att beställa hem till en butik nära mig. Det dröjer nog inte länge förrän beställningen läggs eftersom jag precis drack den sista flaskan ur lådan med SN Pale Ale.

Listan blev som följer:

Old Viscosity

XS Old Crustacean Barley Wine

Ola Dubh Special 18 Reserve

Ola Dubh Special 12 Reserve

Inferno

High Tide Fresh Hop IPA

Caribbean Rumstout

Fler tips på spännande sorter mottages tacksamt!

Återgång till blogspot

Efter att ha testat wordpress ett tag kom jag fram till att det är ett ganska jobbigt system att greja med. Alltså blev det en återgång till blogspot/blogger där man kan fokusera på det viktiga: innehållet. Adjöss till allt fix & trix som i slutändan gjorde bloggandet till en betungande & ganska tråkig procedur!

Sierra Nevada Torpedo

Som jag skrivit tidigare fick jag en låda Sierra Nevada-öl i julklapp av mina svärföräldrar. Av dessa öl var tre stycken av typen Torpedo - en sort som jag velat prova ett tag men inte lyckats hitta på mitt lokala bolag. Som ni förstår var det alltså en väldigt uppskattad julklapp, och också ett utmärkt sätt att bryta min låga bloggfrekvens den senaste tiden!

Tillverkare: Sierra Nevada Brewing Co.
Härkomst: USA
Styrka: 7,2 % Vol.
Sort: Amerikansk IPA
Systembolagets varunr: 11528

Doften av den här IPA'n bjuder på mycket humle, det luktar kåda och enbär eller granris. En ganska söt men ändå frisk doft! Toner av citrus ligger under den där graniga ytan. Jag gillar den redan.

Färgen är typiskt Ale - rödbrun/bärnsten med ett ganska tjockt lager skum som efterhand sjunker ner & lämnar fina gardiner på insidan av glaset. Jag hällde nog upp min lite hastigt i min iver att dricka denna Torpedo, så skummet var till en början tre fingrar tjockt (som synes på bilden). Fint hur som helst!

Smaken då? Ja, den är ju såklart väldigt trevlig den också. Det är ju trots allt en Sierra Nevada vi pratar om här och de har aldrig svikit mig hittills. Det är en frisk, besk, syrlig smak som kittlar smaklökarna och hotar tungan att krulla sig en aning. Enbär och citrusfrukter blandas med sötare toner samtidigt som malten får lagom stort spelrum. Inte alls dumt det här, särskilt inte med tanke på den väldigt lena eftersmaken. Det är ingen lång eftersläpande bitterhet, istället är det en frisk smak som hänger kvar, vilket gör att man snart lockas till nästa klunk. Jag dricker ölen utan tilltugg, men kan mycket väl tänka mig att den passar bra till stekt eller grillat kött.

Betyg: 8/10

Nytt år, nya öl. (2/1 2010)

Det var väldigt länge sedan jag bloggade om öl, eller om något alls för den delen. Hösten har bjudit på full rulle på jobbet så bloggen har fått stå åt sidan. En del öl har jag förstås hunnit dricka på helgerna ändå, men att sätta sig ner och orka skriva om dem efteråt har jag inte haft energi till.

Jag har på känn att bloggandet kan få lite uppsving under 2010, särskilt tack vare en del fina julklappar. Eller vad sägs om en låda Sierra Nevada Pale Ale (inklusive tre SN Torpedo som jag ännu inte har recenserat) och en fin låda med tre olika sorters Chimay med tillhörande glas? Alltid kul med ölklappar!

God fortsättning till alla ölälskare!
/Thomas

Oppigårds Golden Ale 8/8 -09

Det är verkligen grymt varmt ute, och då vill man ju helst av allt bara sänka en eller ett par goda öl. Idag blir det en svensk ale som jag faktiskt inte har provat tidigare.

Tillverkare: Oppigårds Bryggeri AB
Härkomst: Sverige
Styrka: 5,2% Vol.
Sort: Golden Ale
Systembolagets varunr: 1490

Ljust bärnstensfärgad i glaset bjuder denna ale på ett luftigt skum som snabbt sjunker ner till en vit kant. En frisk och lite söt doft stiger ur glaset, med ganska mycket toner av citrus och humle. Jag anar också en svag ton av kola eller karamell som utgör ovan nämnda sötma.

Lite överraskande är det en väldigt frisk och maltig smak som slår mig när jag smakar på ölen. Det ligger nära till hands att beskriva det som en blandning av pilsner och Sierra Nevada Pale Ale. Både Sierra Nevada och Oppigårds Golden Ale använder sig av Cascadehumle, så att de har något gemensamt är inte så konstigt.

Ölen levererar en skön blandning av maltighet och humlebeska som skulle passa bra vid vilken grillfest som helst. Just nu avnjuter jag den utan något tilltugg i 25 graders värme och sol och även i detta fall står den sig riktigt bra. Mitt enda aber är att jag bara köpte en enda flaska av denna öl. Det får nog bli en tripp till bolaget nästa vecka också.

Oppigårds Golden Ale: 8/10

Einbecker Mai-Ur-Bock 15/5 -09

Bocköl har bryggts sedan 1300-talet och härstammar från Einbeck i Tyskland. Staden har också gett ölet sitt namn (Beck blev Bock nånstans på vägen). Just den här ölen är Einbeckers vårvariant av Bocköl.

Tillverkare: Einbecker Brauhaus
Härkomst: Tyskland
Styrka: 6,5% Vol.
Sort: Bocköl
Systembolagets varunr: 1574

Drycken kommer i en rätt trevlig flaska med en klassisk etikett föreställandes en vapensköld. Färgen på ölet ligger nånstans mellan Ale och Lager, alltså lite ljust rostbrun. Ölen bjuder inte på något jätteskum, bara nåt finger tjockt, men bubblorna i glaset är små och skapar en frisk känsla. Doften bjuder på kolatoner, en hel del gräs och en aning metall. Maltdoften är om inte kraftig så i alla fall närvarande, med en svagare humledoft i botten.

Smaken är fyllig men mild. En del söta kolatoner finns även här, blandat med en lätt alkoholsmak. Ölen är frisk och lättdrucken, med viss efterbeska. Ölen började som något av en besvikelse då jag tyckte den var för lik en standardlager, men den växte bra. Efter halva glaset tyckte jag att den var riktigt god, nyanserna började träda fram & visa upp en mer komplex, om än lättdrucken, öl.

Den här kan det nog bli fler av under våren och sommaren, trots att den inte stack ut på något sätt. Behagligt lättdrucken blir slutorden för denna Mai-Ur-Bock.

Einbecker Mai-Ur-Bock: 7/10

Dude, it's Shipyard. 8/5 -09

Tillverkare: Shipyard Brewing Co.
Härkomst: USA
Styrka: 4,8% Vol.
Sort: Veteöl / Ale
Systembolagets varunr: 1597

Det första som möter en hos denna öl är såklart flaskan. Ett möte som kunde varit klart trevligare om tillverkaren undvikit att ha en hummer, iförd seglarkläder och slappandes i en solstol, som etikett. Såna här etiketter brukar få mig att fundera två gånger inför ett köp, men exempelvis Sierra Nevada Pale Ale är trots sin ganska gräsliga etikett en storfavorit, så jag plockade upp två flaskor Shipyard Summer Ale trots att estetiken inte riktigt gick hem.

Ett ganska fylligt skum stiger upp snabbt vid upphällning, men sjunker lika fort undan igen, ner till en liten tunn skumrand. Ölen luktar väldigt lite... jag kan knappt urskilja någon särskild doft överhuvudtaget faktiskt. Det kanske beror på att min näsa är mättad med pollen, men det verkar överlag vara en väldigt mild ale. En aning deg & lite malttoner finns där. Tror jag. En lätt doft av alkohol tycker jag mig också förnimma, trots att ölen inte är särskilt stark. Det talar ju för att andra dofter knappt förekommer.

Smaken då? Ja... vilken smak? Det här är ett oerhört lättdrucket öl, men inte i positiv bemärkelse. Vatten är också lättdrucket. Nä, Shipyard påminner mest om billig svenssonlager, trots att det enligt etiketten rör sig om en ale. Kanhända är den god mitt i sommaren som en svalkande vattenbomb, men en regnig försommardag kunde jag lika gärna druckit Ramlösa. Störigt nog har jag en flaska till av denna meningslösa brygd i kylen. Den får nog ligga där till en riktigt varm dag. Då ska jag ge mig på en ny recension. Men till dess blir det inget vidare omdöme.

Shipyard Summer Ale: 5/10

Youngs Double Chocolate Stout 3/4 -09

För ett tag sedan satt jag hemma & slappade en helg. Då passade jag på att klämma i mig, bland annat, en sån här best:

Tillverkare: Wells & Young's Ltd.
Härkomst: England
Styrka: 5,2 % Vol.
Sort: Stout
Systembolagets varunr: 1606

Vid upphällning bildades ett, för en Stout, stort och fint skum som försvann relativt snabbt. Ölen ser, som så många andra stouts, ut som riktigt starkt kaffe i glaset - kolsvart och ogenomskinligt.

Lukten är verkligen chokladig - lite åt kakaohållet. Under doften av Ögonblink ligger en typiskt fyllig, stoutig, doft. Möjligen luktar den sötare än annan stout. Även en del kaffetoner gömmer sig där.

Smaken är söt och med ganska markanta kaffetoner. Dock bjuder den inte på mycket chokladsmak vid första klunken, trots att choklad har tillsats i processen. Efter ett par klunkar framträder en rund och fin smak, inte så mycket beska att tala om, men ölen bjuder ändå på en god maltighet.

Enligt ingredienserna har man använt chokladmalt och pale malt för att framställa ölen. Jag är ingen maltexpert på något vis, men tydligen används pale malt relativt ofta för att göra stout, trots att det även finns stout malt. Hur som helst så blir resultatet i detta fall riktigt bra, även om chokladsmaken inte är särskilt framträdande.

Som tilltugg tog jag ett par bitar Marabou Dark Raspberry (70% kakao) till. Det fungerade riktigt bra, den ganska söta, mörka chokladen framhävde verkligen ölets chokladiga sötma. Här ska sägas att jag sällan känner ett sug efter stout - de är oftast för tunga och kolsyrefattiga för min smak. Men den här stouten, den tycker jag om!

"Silky rich & Creamy smooth" står det på flaskan, och det stämmer ganska väl. Detta är helt klart en öl jag skulle rekommendera till både vana stoutdrickare och nybörjare.

Youngs Double Chocolate Stout: 8/10

Sierra Nevada Celebration 18/2 -09

Sierra Nevadas bryggeri har gjort den alldeles ypperliga Sierra Nevada Pale Ale som min bror rekommenderade mig att prova för något år sedan. Det var alltså med viss spänning som jag för första gången plockade upp deras Celebration Ale som är deras vinteröl. Dock smakar den inget likt de julöl vi annars är vana vid i Sverige.

Tillverkare: Sierra Nevada Brewing Co.
Härkomst: USA
Styrka: 6,8 % Vol.
Sort: Ale
Systembolagets varunr: 11589

Ölen har ett stort, luftigt skum som lägger sig relativt snabbt. Kvar i glaset blir en rostfärgad vätska som är aningen suddig tack vare jästfällning i flaskan. Doften är frisk med toner av grön bladväxt och en lätt metallisk touch. Skönt syrlig doft!

Första smaken som träffar tungan är både söt & frisk, men när ölen vandrar över de beska smaklökarna längre bak i munnen känns det som att jag ätit en grapefrukt. Ölen är kraftigt besk, men inte så att tungan krullar sig och kräkreflexen kickar igång. Istället är det en lång, ganska len beska som blandas upp med de första tonerna av sötma och friskhet.

Celebration Ale skiljer sig markant från bryggeriets Pale Ale, särskilt ju längre in på flaskan man kommer. Efter ungefär halva flaskan tar beskan över allt mer, även om det också är lättare att urskilja andra toner. En lätt touch av granbarr eller enbär träder fram tillsammans med den ökade beskan. Det är inte helt svårt att föreställa sig hur någon pressade i ett gäng grapefrukter medan man bryggde detta öl.

När jag åter luktar på ölen igen känner jag doften av farinsocker, en aning alkohol, och en touch av något oväntat - papaya. Eller är det mango?

För några inlägg sedan lovade jag att jag aldrig skulle ge en beskrivning i stil med att "ölen luktar jasmin & ananaspastill"... men jag hade väl fel. Den här ölen luktar nämligen lätt av både mango och grapefrukt, grön bladväxt och metall. Ändå är det en trevlig dryck som jag kan tänka mig att prova igen nästa vinter när den återkommer.

Sierra Nevada Celebration Ale:6/10

Oude Geuze Vieille 2/2 -09

Jag har nog aldrig druckit Geuze tidigare, såvitt jag kan minnas. Kanske är det därför denna recension ser ut som den gör. Lördagen hemma hos Micke bjöd på denna rejält sura överraskning/chock:

Tillverkare:Brouwerij Oud Beersel
Härkomst: Belgien
Styrka: 6,0% Vol.
Sort: Geuze/spontanjäst öl
Systembolagets varunr: 1694

Som jag nämnde är jag alltså inte någon Geuze- eller Lambicexpert (Oude Geuze består tydligen av flera olika Lambic som blandats). Gillar du Geuze och tar illa vid dig när folk inte tycker likadant så bör du kanske sluta läsa ungefär här. :)

När vi korkade upp flaskan slog en sur doft mot oss. Det luktade inte helt olikt cider, men med en surare grundton. I doften fanns också toner av julmust.

Ölen skummade ganska bra när vi slog upp den, men skummet lade sig snabbt. Första smaken som träffade tungan var mycket riktigt väldigt sur. Det smakar olikt all annan öl jag någonsin druckit, men inte på ett bra sätt. Spontant känner jag att det här måste vara ett experiment som gick fel nån gång på 1800-talet, där man på grund av fattigdom inte bara kunde hälla ut rasket utan drack upp det istället.

Något sådant måste ha inträffat när man först skapade denna styggelse, för ingen bryggare kan på allvar ha smakat denna brygd för första gången och tänkt "Wow vilken god öl jag har gjort, detta måste jag massproducera". Att folk sedan dess lärt sig dricka det är väl inte så konstigt, människor har ju en tendens att lära sig gilla ganska konstiga saker. Mögelost och rutten fisk till exempel.

Nä, Oude Geuze var verkligen inget för mig, jag gillar friska, fylliga öl, men denna sura slaggprodukt kunde gott ha åkt rätt ut i avloppet. Ledsen alla Geuzeälskare, men jag kommer troligen aldrig att lära mig gilla detta!

Oude Geuze Vieille: 4/10

Maredsous 6 (31/1 -09)

Ibland är det väldigt roligt att läsa Systembolagets texter om hur en viss öl smakar och luktar. I fallet Maredsous 6 är det verkligen intressant läsning. Bolagets smakpanel(?) beskriver ölens doft som "Fruktig, humlearomatisk doft med inslag av jasmin, ananaspastill, halm och aprikos." Smaken beskrivs på i stort sett samma sätt.

Mitt syfte med denna blogg är att skriva ner mina upplevelser av olika öl och hur de smakar. Men jag lovar att jag aldrig kommer beskriva en öl med meningen "Den smakar jasmin och ananaspastill". Jag undrar dock i mitt stilla sinne vad man måste röka för att få skriva texter åt Systembolaget.

Men åter till ölen:

Tillverkare: Duvel Moortgat
Härkomst: Belgien
Styrka: 6,0% Vol.
Sort: Klosteröl/Ale
Systembolagets varunr:1511

Att hälla upp en Maredsous 6 i glas ser ut ungefär som att blanda en vanlig lager med lite diskvatten. Ölen är långt ifrån kristallklar, men det är som sig bör med en sådan öl. Bärnstensfärgen gör sig bra med en fin skummig topp, som tyvärr försvinner ganska snabbt.

Doften är frisk och en aning jästig. Jag hittar dock varken jasmin eller ananaspastill, hur mycket jag än anstränger mig (Vad är en ananaspastill förresten? Jag kanske inte hittar doften eftersom jag nog aldrig har ätit en sådan pastill i hela mitt liv).

Maredsous 6 är en väldigt frisk och trevlig belgisk ale, eller klosteröl. Precis som Leffe Blonde är den ganska fyllig och väl kolsyrad, något som faller mig väl i smaken. Den har en skön, syrlig smak som balanseras av en djupare sötma och som rundas av med en ganska lätt beska. Det är alltså en bra kombination av smaker som stimulerar smaklökarna till det yttersta!

Även Maredsous 6 är en lättdrucken belgisk ale som står sig bra som sällskapsöl, men den lär också fungera utmärkt till såväl fiskrätter som grillat.

Maredsous 6: 8/10

Leffe Blonde 25/1 -09

Lördag kväll hemma hos Micke resulterade i att några olika öl konsumerades. Först ut var Leffe Blonde, en ljus belgisk klosteröl:

Tillverkare: InBev
Härkomst: Belgien
Styrka: 6,6% Vol.
Sort: Klosteröl/Ale
Systembolagets varunr:1659

När man häller upp Leffe i glas ser det ut som en ganska vanlig lager. Men det räcker nästan att lukta på den för att förstå att det är långt ifrån vardagslagern.

Leffe är en rätt trevlig, lättdrucken öl. Den är fyllig och har en väldigt frisk smak med fruktiga undertoner. Systembolaget kategoriserar den som en Ale, men den har inte mycket gemensamt med Ale från de brittiska öarna rent smakmässigt.

Visserligen har den en ganska markerad efterbeska som påminner lite om vissa brittiska Ale, men Leffe drar snarare åt trappistöl. Den har samma fylliga, kolsyrerika karaktär som många trappister, men är inte riktigt lika tung som till exempel Chimay eller Westmalle. Istället har den en väldigt mjuk och rund ton som gör att den är lättare att dricka som sällskapsöl än vad Ale eller trappistöl är.

Leffe Blonde: 7/10